Alla drabbas vi av åldersnojja.
Den jobbigaste jag hittills gått igenom va den då man skulle fylla 18. I dryga året gick man och räkna ner varendaste dag medan man sista dagen innan födelsedagen inte gjorde annat än att be om att få vara liten etag till, bara ett litet tag. Ångesten grundade sig djupt men det fanns ingen direkt återvändo. Se nu, jag överlevde detta år och fyller inom kortkort 19 bast. Vafan nu börjar man närma sig 20 och lämnar 10-talet bakom sig. Man har hunnit med mycket sen dess, fan man börjar lägga på sig några år på nacken.
Och tänk då hur det är att fylla 50. Vilket pappa gjorde idag. Han har insett att "andra halvlek" har börjat och det va väl mindre lyckat. Redan vid 2-tiden i natt härjades det utanför huset. Det va mina mostrar som kom patrullerandes med kastrullock, tamburiner och gormande "ja må han leva". Halvt ihjäl skrämda av tron att någon psykopat tagit sig hit ut blev det frukost i köket till framåt 3 då dom åkte. Vi la oss för att sova och blev uppskrämda vid 5-tiden då pappas bröder och hans föräldrar kom med stereon på axeln och volymen på "nattclubs-läget". Och därmed dags för frukost/fika nr 2. Dom hann inte åka långt innan syrran,brorsan och Henke kom vid 6 och efter det var det ingen idé att lägga sig. Frukost nr 3 gick mot sitt slut och dags för skola. Rätt slut när man skulle på step up 08.00, pjuh!
Hur som helst tomorrow is my day, im getting old :/
På lördag då blir det en sjujävla fest!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar