3 dagar i Norge och en resa till ett annat land alldeles själv var minst sagt lärorikt. Det var Sverige, Norge, Danmark, Färöarna och Island som var med i det Nordiska samarbetet och med hjärnan på högvarv och en del anpassning i sitt språk så förstod vi faktiskt varandra. Norrmännen var lättast att förstå och på kvällen förde jag en djup diskussion med en kvinna som var anställd att jobba med skolidrott i Norge. Vi prata om likheter och skillnader, mycket givande både för språkförståelse men också hur sjuuuukt långt detta land har kommit med skolidrotten. We´re the new US. woooho! Möten blandades med rundtur i Oslo, besök på Norges svar på "GIH" sen fick jag träffa Sofie min solstråle,wiie :) Sammanfattningsvis en bra resa som ni hör men tro mig det gick UTFÖR. När jag vinkat hejdå till Sofie och satte mig på flygtåget så börja oron att hinna till flyget. (förresten funka inte mitt kort så sofie fick betala min tågbiljett) Ja, så närmar jag mig flygplatsen och då slår tanken mig! PASSET! FITTA! Trodde jag skulle bryta ihop med bet hårt i min läpp. Prata med en som jobbade på tåget. Han sa att jag skulle gå och förklara att jag bara var 19, hade åkt tåg hit och blabla. Tårarna börja rinna och jag skynda in på flygplatsen. Haffa en flygvärdinna som gick förbi. Hon sa att jag skulle gå ner till polisstationen på flygplatsen för att fixa "nödpass". Nu rann tårarna fort och jag tog hissen ner. Fick prata med en polis via "porttelefon" men hon vägra hjälpa mig då jag inte var Norsk medborgare. Hon hänvisa till Svenska ambassaden, som ligger i CENTRUM. Lördag kväll, 40 min resa framochtillabaka till ambassades som tom. har stängt och mitt flyg går om 1 timme. Hon svara bara "tyvärr" och försvann från porttelefonen. Då kunde jag inte behärska mig längre. Stog och störtgrina och tänkte att jag aldrig skulle få komma hem igen typ. Ringde hem till pappa som börja ringa till Sveriges polis. Medan så gick jag till SAS och hade lugnat ner mig lite. Berätta att jag inte hade något pass med då säger
han ; bara du har något med bild på dig"
jag: ja jag har ju körkort.
Han : Men dåså :)
Just då hade jag kunnat slå ner alla dom jag tidigare pratat med som vägra hjälpa mig. Jävla bullshiet att man behövde Pass... ÅÅÅÅH SUCK! Väl hemma i Sverige och på arlanda så pustade jag ut, vilket jag inte borde. SJ hade bokat in mig på en flygbuss som inte existerade så där stog jag i minus 3-5 grader innan jag hoppa in i en taxi till Västerås för 1300:- Inte okey! Anlände till Jennys inflyttningsfest vid 23.30 tiden på lördagkvällen. Alla var minst sagt fulla! haha! Grattis Jenny :)
Sen jag kommit hem från Norge har jag hunnit träffa syrran en del, gamla grannarna från gryta, en del vänner, träning och även vinkat av bror till Thailand, avviiiis! Nu sitter jag och försöker få ut flygbiljetten till Umeå i morrn. Skrivarn funkar inte, dooowh! Olycksfågel (L) Ska snart iväg och käka lunch med några vänner, hinna tvätta och packa för Umeå tors-sön, spinning vid 18-tiden så ska pappa och jag hämta nya biiiiiiilen idag :D Vi har nästan väntat en månad nu, suck!
Livet rullar på bra i allafall tycker jag :)
onsdag 5 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag är så glad att du kom trots problemen som uppstod på vägen.
Skicka en kommentar