Framtiden ligger i dina händer

Det mest stressande som förssig går i huvudet just nu måste ju vara "vafan händer sen". Man har väl 197 dagar kvar eller nått sånt i trygghet men sen står världen med öppna dörrar. Alla frågar och undrar vad man ska göra sen. Varför ska allt alltid vara så bråttom för? Resa, jobba, flytta, plugga, vart tar det stopp lixom?! Man blir stressad över alla som har en klar framtidsbild för man vill mer än gärna själv vara säker på vad man vill. Tänk om man skulle fatta fel beslut och allt bara sket sig. Det vore bara bättre om någon bestämde åt en eller om det var förutspått. Just nu ligger alla beslut och väntar hos mig i väntan på att jag ska bestämma mig för hur resten av mitt liv ska se ut. Jag får en klump i magen bara jag tänker på det,vart fan ska jag ta vägen?
Imorrn är det SACO-mässa i Sthlm med skolan och jag hoppas mer än allt att jag får klarhet i vad jag vill och ska göra. Visst har man sina ambitioner och funderingar men sen kommer det till "är det här rätt för mig?" och ska jag kunna lämna det som finns här och ge mig ut i det okända. Man får nog börja ta till vara på varenda dag som är säkrad tror jag. Sen får vi se vart flyttlasset går.

2morounwekomyfriend