Shooting star

När vi åter åkte på Sveriges vägar uppe i Dalarna så fick jag se det igen. För andra gången i mitt liv såg jag ett stjärnfall. Gick som en vibb genom hela kroppen eftersom sist jag såg det-önskade-och det faktiskt gick i uppfyllelse.
Det gäller att inte önska något orealistiskt, om man nu väljer att tro på det. Jag kommer inte ihåg om jag trodde på det första gången,men visst var det värt en chansning att önska någonting. För er som känner mig- vet ni mycket väl hur jobbigt jag tycker det är när jag är ovän med nån eller någon utan anledning går runt och tycker illa om mig. NO NO!
I allafall var jag ovän med en då nära vän. Vi hade varken setts eller pratat på ungefär 3 veckor om jag minns rätt. Jag såg stjärnfallet och önskade att vi skulle ses och bli vänner igen. Vips, redan nästa dag kommer han gåendes på stan. Vi tittar snett och argt, men med mest ironi, vi ler båda två och ger varann en stor kram. Så var det problemet löst. Var det en slump eller hade stjärnfallet en påverkar?! Jag har svårt att tro på övernaturliga saker och sådär... men visst undrar man. Vi får se vad stjärnfall två har att ge.Inom en tid.
I´ll keep in touch :)