En hårfin gräns mellan att en dröm går i uppfyllelse eller kras

Jag sitter där i kassan och blippar mina varor. Min blick blir o kontaktbar och mina tankar är långt bort från affären. Jag tänker och drömmer. Tänker och drömmer om en vardag med Dig. Ena sekunden övertygar jag mig om att det snart kommer lösa sig. Allt kommer synka och gammal bostad och jobb kommer lösas ut av ny bostad och nytt jobb. Sen slår allting tillbaka, känns bara hopplöst. Pappa påstår sig ha hört att en halv miljon svenskar kommer vara arbetslösa nästa år. Han vågar knappt tro på vad han själv säger. Jag känner bara - vad fan är det här?!
Drömmer mig bort bland alla annonser om lediga lägenheter. Hoppas på att VÅR tid snart är här!