Livet är hårt när livet är svårt

Har inte vart såhär sjuk på jag vet inte hur många år.
Det är verkligen skit och jag kollapsar nog om 3 minuter så det gäller att skriva fort. Bor hos bror nu när han är i Thailand. Rätt schysst och också lärorikt. Fan det är ju inte bara kul att bo själv även om det blivit en fest eller två och nära hem från stan. Just nu mår jag ju verkligen skit och vet inte vad jag ska ta mig hem. Ligger med tjocka kläder och filt i soffan men det gör ändå så ont i kroppen och jag fryser som in i Norden. Har pinat i mig ett glas juice och alvedonen gick preciiiis ner i min svullna hals. I morrn börjar skolan, i morrn är det seminare, i morrn är det möte med högsta rektorn om projektarbetet och uppcykling på Nautilus. GUUUD det kan inte bli värre!!

Pluto bjöd på en riktig helkväll in i det sista så vi säger tummen upp Pluto igen!

Ett steg i rätt riktning

Kom som ett brev på posten, bokstavligen!
"Valberedningen föreslår Beatrice Eriksson, Västerås och Hanna Guldbrand, Herrljunga som ungdomsrepresentanter" i Svenska skolidrottsförbundet, awiii! MEN det är ju än så länge bara ett förslag även om det inte alltför ofta händer att folk är emot valberedningen. But shiet could happen, det vet vi alla! höhö!
Ville bara säga att jag är väldans glad i allafall.
Dags att hoppa in i duschen efter en lång promenad i Gäddeholm. Träffa på en hjort, svanar som anlänt till Sverige och tussilago <3 I like
Ska packa ihop mina grejer och flytta över till brorsans lägenhet fram tills nästa lördag. Sen blir det lite mathandling med pappa och sen träffa Alex.Vi ska glida ner och se om vi hittar nå snyggt, så kanske det blir en utgång i kväll men vet ej om jag är taggad. Några tjejer från klassen kommer iaf förbi och förpartajar, finns chans att man blir sugen då.
Jaja... nu har jag inte tid att sitta här, ville bara säga att det är på väg i rätt riktning nu :)

No shiet

Lägg om strategin. Don´t take no shiet no more.

Trewla i massa annat tjäbbel?! Det är som det är.

Traditioner - nått att hålla på?

Alla har vi våra traditioner som vi trycker på och firar. Och som alla vet är påsken påbörjad och det är Långfredagen idag. Syrran & Henke va här och käka lite mat, godis och sådär och vi prata mycket om kultur och traditioner.
Dop, midsommar, påsken, jul, bröllop, konfirmation, nationaldagen osv. Är det av kulturella skäl som vi firar dessa eller är det bara en ren tradition. Ska jag tycka och tänka nått i det så går det som på löpande band för mig. Vi håller rätt hårt på traditioner i vår släkt och mycket firas tillsammans. Visst vet man att man firar jesu födelse vid jul och hans korsfästning under påskdagarna osv. men egentligen tror jag de flesta inte har så många tankar bakom det. Många säger ju att påsken (t.ex) det är väl inget speciellt, visst inte i vår släkt heller eftersom ingen är sådär jätte religiös av sig, vi har det mer som en tradition att samlas och ha det trevligt.
Och nationaldagen, den är helt plötsligt en RÖD dag, även om det är fult att bära en gulblå tröja, att det t.o.m är förbjudet att sjunga nationalsången på vissa skolor här i stan eftersom det anses vara rasistiskt, och man får ABSOLUT inte tala gott om sitt land. Vi i sverige, vi kan ju egentligen iiiiingenting! Jo tjena, vart fan är vi påväg?!
Bröllop-dop och såna grejer som utförs i kyrkan är nått som jag är helt med på och vill själv uppleva och även döpa mina barn. Men varför?! meningen "att ingå ett äktenskap med herren" det har jag liksom inte riktigt tänkt sådär jätte mycket över, det är ju inte därför jag vill gifta mig. Det ligger liksom som en tradition kring alla i min släkt att man gör det och jag har aldrig tänkt tanken på att i mitt liv INTE uppleva ett bröllop. Hmm! Krävs nog att tänka igenom!
Påsken är hur som helst här och jag ska fira vidare. I morrn bär det vidare till mormor med kusiner o c/o.
Glad påsk! :)

Läran om riktnr-med minne som en guldfisk

"Freeeze... but your hands in the air and give me all you money" lalala....
Hmm ett nummer och inget namn? 047-.... say whaaaaaaat?! Vart fan har man de riktnumret? Vem känner jag som bor där? glunk....!
-Hej vi ringer från Växjö universitet.. Ovanligt tänker jag.
Det var en gång där i... november kanske, och ung och dum som man var, blott 18 år (haha), och gav bort sitt namn och mobiltelefonnummer till alla möjliga Universitet när vi va på SACO-mässa. Det får man igen nu vill jag lova. Well well.. det finns ju alltid ca 4 veckor till att övertalas och göra sina val, fasen asså! Högskoleprovet kallar den 5 april och innan jag fått de resultet gör jag inga som helst beslut, om det inte passerar den 15de såklart. Det är lätt att falla för trycket och söka den stad ALLA ANDRA söker.. de som är mest populära osv... jag undrar vad det är man dras till?! Jag vet väl inge bättre om stad x och y lixom. Bara att x är mer eftertraktad medan du i y kommer in med lägre betyg. Hmm det är inte det lättaste och det är mycket som vill till innan man gör sina rätta val.
Handboll 08.00 i morrn, VSIF årsmöte och SIF memorial match, vi ska moooosa!
Bror drar till Thailand på fredag, finns ingen mer avis än Jag! Jag får i allafall låna lyan hans, det ska bli grymt skönt! Mysa och glida runt i stan 2 veckor, inte helt fel! Kilar dit efter påsk eller så.
Bed time´s calling!
Snö idag, helvetes piss! på med vinterjackan igen,HUVA!

Beas bratbebisar på beachen

Det svänger fort i knutarna numera. Jag har nyss mailaT till USA snubben nere i Borås och avsagt mig en ansökan och intervju, tyvärr. Var hur mycket som helst som behövdes fyllas i och fixas så fort som möjligt och några ganska stora lappar att lägga ut. Även om det hade vart en himla upplevelse så får denna chans passera.

Men nu då?! Jo en familj i Spanien har blivit väldans intresserad av mig som aupair. Det betyder att jag skulle åka dit 14 Juni - 30 Augusti varav hela Augusti spenderas tillsammans med familjen på semester på Galicia, ser ju inte alls frestande ut! Egentligen behövde de en aupair fram till 10 september men man får ju ställa lite krav ;) De sa att de skulle fixa det på något sätt om jag verkligen måste åka hem.

Kolla in smågrabbarna. Hur söta får man vara? :)
Jaha familjen Martínez, då var det bara för mig att bestämma mig då.

Fan dom ser lite små bratiga ut dom svinen! HAHA!

Kul är pengar men pengar är inte kul.

Jag blir varm i hjärtat av denna bild - roadtrip 07
AKK- Allt kul kostar. Och pengar ska alltid vara det där ständiga problemet.
Jag söker jag söker och söker efter ett jobb. Men ett kul jobb verkar inte ge några pengar. Så frågan är ju om det är en upplevelse eller pengar jag behöver?
Var ju på intervju på telenor xpress igår. Det verkar skit kul och jag skulle inte tveka en sekund om det va timlön, men så är det ju självklart inte utan 100 % privision. Mindre bra och mycket riskfyllt. Måste tänka en veva till.
Ett summer camp i USA har också blivit intresserade av mig. Dom maila och bad om mitt nummer så nu väntar jag på ett samtal från dom. Men även där- en sjujävla upplevelse men det börjar ju inge bra när man redan innan ska punga ut med 5000 kr ca gurka. (jag kikar i bakfickan men hittar inga)
Hmm man är nog allt mest sugen på syrrans gamla lya och ett schysst heltidsjobb här i sommar. För att kanske lyxa en vecka eller så innan studierna förmodligen och förhoppningsvis börjar. We´ll see!
Dazed&Confused

Offra det och dem man älskar mest

Det gör mig så förbannad. Tanken av alla lärare som bara skyfflar över grejer på en under veckorna. Vi har ANNAT för oss jag LOVAR! Det handlar liksom inte om att gå en skoldag 8-16 längre. Den finns med dig 24/7 och minst en bok följer med dig hem varje dag. Åtminstone BORDE. När ska det ta slut? När kommer någon att säga stopp och lyssna på vad vi elever har att säga? Inte konstigt att folk jobbar, för då kan dom säga bye bye work när arbetstiden är slut sen behöver dom inte tänka nå mer på det förns ny arbetsdag är kommen. Det är orättvist.
NI tar kol på oss, fatta!
Jag vill ha den där orken till att mosa in vänner och träning på schemat...istället går bara tiden till att "oj:a" sig för skolan.
Nu ska det tamejfan bli ändring!!

Tid att ta vara på

Skit mysig kväll med några vänner igår. Vi käka middag, mös framför andra chansen och snacka en massa. Det är dessa mysiga kvällar man ser tillbaka på sen. Det är tur vi har vår la pasta night kring jul då förmodligen alla åker hem för att hälsa på mamma och pappa.

Just nu sitter jag och gör verkligen nada, vilket INTE är bra. Jag borde göra nån nytta men orkar inte. Stog ju vafasen och diska in på småtimmarna, erna jävla grisar.HAHA!

Väntar in en fika med Erika...det var en evighet sen!

Ikväll blir det sista delen av "I en annan del av köping", 2-timmarslockarna ska fixas och en outfit ska väljas för morgondagens Stockholmsresa. Jag är skit nervös men vet samtidigt inte längre om jag ens vill ha jobbet. Iaf så är det safe att ha fixat nått jobb och man KAN ju faktiskt tacka nej om det kommer på frågan. Mamma vill ju som sagt att jag jobbar i stan, och den där lägenheten som frestar i juni samt ännu en sommar på GH-bryggan. Det vill man ju faktiskt inte lämna helt, än! Men om uppdragen ligger på sisådär en vecka, då hinns ju båda med. Yeah yeah.. upp till bevis i morrn! Hoppas jag inte går/åker vilse bara :/ vore typiskt!

Överleva dagen

Jag tycker inte om när det känns så. Att det handlar om att överleva dagen. Ta sig igenom varendaste lektion och dagliga sysslor. Vad händer sen? Du blundar-somnar- och vips så är det morgon igen och allt är tillbaka. Jag behöver vardaglig lyx. Spontana grejer, umgås med vänner, vistas i solen timme efter timme. Men tiden. Den finns inte där. Tänk om det ändå fanns tid att inhandla, men så är inte fallet.
Våren är påväg. Det gör mig glad, lycklig och det känns som att man blir kär i den, våren. Är ljuset en sån livsviktig faktor som kan få oss att gå från botten till toppen? För så känns det. När väl knopparna brister, mina ögon svullnar igen och näsan rinner, då jävlar är det vår hörneni! Och jag längar, så otroligt.
Nu gäller det att överleva allt som lärarna pressat in i schemat fram till påsk. Det var såhär det inte skulle kännas va?! Jag vill bara ta vara på varje dag fram tills dagen med stort D.

Jag har fått en jobbintervju i STHLM på måndag. Det känns kul,spännande och väldigt nervöst. Men det går nog bra. Duger jag inte så duger jag inte lixom... jag hinner inte rubba min identitet och skapa en ny tills på måndag, no no! Om jag inte är nått för dom, och inte dom för mig, då får jag faktiskt se det som att jag är en erfarenhet rikare. Tänk att allt och alla har nått att ge-ta-och lära, häftigt tycker jag! Det är ett svårt jobb att lyckas med på kort sikt. Och jag behöver väl skramla ihop en del kronor om det blir flytt till hösten. Hmm!

I morrn blir det middag med några vänner hos mig, men just nu känns det bara som att febern stiger. Men jag ska nog överleva även denna dag. Det blir godnatt tidigt.

Shooting star

När vi åter åkte på Sveriges vägar uppe i Dalarna så fick jag se det igen. För andra gången i mitt liv såg jag ett stjärnfall. Gick som en vibb genom hela kroppen eftersom sist jag såg det-önskade-och det faktiskt gick i uppfyllelse.
Det gäller att inte önska något orealistiskt, om man nu väljer att tro på det. Jag kommer inte ihåg om jag trodde på det första gången,men visst var det värt en chansning att önska någonting. För er som känner mig- vet ni mycket väl hur jobbigt jag tycker det är när jag är ovän med nån eller någon utan anledning går runt och tycker illa om mig. NO NO!
I allafall var jag ovän med en då nära vän. Vi hade varken setts eller pratat på ungefär 3 veckor om jag minns rätt. Jag såg stjärnfallet och önskade att vi skulle ses och bli vänner igen. Vips, redan nästa dag kommer han gåendes på stan. Vi tittar snett och argt, men med mest ironi, vi ler båda två och ger varann en stor kram. Så var det problemet löst. Var det en slump eller hade stjärnfallet en påverkar?! Jag har svårt att tro på övernaturliga saker och sådär... men visst undrar man. Vi får se vad stjärnfall två har att ge.Inom en tid.
I´ll keep in touch :)