Jaha då har man blivit ytterligare ett år äldre. Inte alls lika spännande och förväntansfullt som tidigare år. Det har väl sin mening det med och visst har intresset för sin födelsedag sviktat med åren. Men när väl kakorna dukades fram och gästerna plingade på dörrn så var det bra mysigt. Fick en himlans massa paket, vissa saker som jag på pricken önskat mig, andra inte men ändå vart dom toppen. Jag fick mina älskade bruna tallrikar, faktiskt 12 av varje så nu får man bjuda på brakmiddag ;P Och värsta jävla locktängerna av jenny & mamma, den ena invigs nog idag, hmm! Världens finaste halsband fick jag av christian också :) Åhh vad jag älskar det! Och den där älskade väskan jag önskat mig, och kjolen,.... och pengar..o blommor, o ett till halsband, o presentkort o ... ja ni hör ju! Generös omgivning minst sagt!!!
Sen dess har jag ju fortfarande haft min sjukskrivning över mig så jag har bara varit aktiv från sidan under min tid på GIH vilket är skit tråkigt. Men i morrn äntligen ska jag börja vara smått aktiv, tjohoo!
Idag är också första dagen utan förband på ALLA snitt från operationen, nått att fira bara det,hahah!
Nu r jag förresten hemma i Västerås och jobbar. Fre-lör-sön. Kommer vara helt slut på onsdag som är min första lediga dag på 9-10 dagar, hej o hå! Då ska jag ha mysdag med christian, träna lite lätt, simma och sola.MYS!!!
söndag 31 januari 2010
lördag 16 januari 2010
Man får väl önska sig fastän man blir gammal
Gick ju så bra förra året...
Tröja med ficka på bröstet Gina tricot
Ritade objekt koftor från Veromoda
Sporttop Soc Stadium
just an ordenary kaffebryggare
nått av dessa miss dee armand
tallrikar bruna från ikea, matta sorten
Jeanskjol fodral gina tricot
Önskar mig även baslinne i vitt och nån rolig färg från gina (de längre)
Locktång OBH nordica
Presentkort på Stadium,HM,vero moda, gina tricot går ju ALLTID hem!
fredag 15 januari 2010
Operation - check
Jag och christian befann oss på sjukhuset 07.30.
Direkt in och träffa doktorn. Han bläddra i sina papper och muttra för sig själv. Hmm förmodligen inflammation i gallblåsa OCH bukspottkörtelinflammation.. hmm muttra han vidare. Det kan bli komplicerat. Sen kliver hans något försenade kollega in. Han utbyter några latinska ord med henne och säger att det kan bli komplicerat och förberedelse för öppen operation. Jag sväljer hårt. Kort därefter kliver jag ut ur rummet. Möter Christians oroande blick när han reser sig från stolen. Jag får inte vara kvar här Bea, jag måste gå på en gång säger dom. Tårarna rann kramarna och pussarna alldeles för få. Sjuksköterskan klappa mig på axeln, det kommer gå bra. Jag berättar att dom bara drog ur sig att det KAN bli öppen operation, hon vidhåller att det var osmart. En kram och en puss till hinner vi med innan jag ska gå och klä på mig operationskläder, känner mig ensammast i världen. Sen kommer narkos sjuksköterskan och berättar hur allt går till. Hur jag ligger, nålar, vad dom sprutar in, små klisterlappar över hela brösten för att kontrollera att jag mår bra, klämma på fingret, syrgasmask innan. Tårarna rinner igen, Det känns inte bra. Jag torkar och torkar medan jag hör hennes lugnande ord om att det man tänker på precis innan följer med en i drömmarna. Det går snabbt och jag ligger på operationsbordet. Pratar med dom, dom berättar allt dom gör. Sen får jag andas syrgas, det är tungt. Mår lite smått illa efter första dosen i kanylen. Dom säger att jag bara är nervös. Jag tänker skitsamma och trycker masken allt hårdare över munnen. Nu tar vi första dosen sömnmedel säger dom. Jag tittar på klockan som sitter på väggen, tänker på Christian som jag sist kommer ihåg honom, klipper med ögonen. Hör deras röster men förstår inte vad som säger. Du kommer sova så gott är det sista jag minns. Efter det hör jag som sagt deras röster men sen är bara allting svart. Kl 11.50 vaknar jag upp på ett ställe jag inte har någon aning om hur jag kom dit. Allt känns bra, jag har mycket sömn kvar i mig, sover vidare. Sen kommer dom och säger att allt går bra. Berättar om snitt, visar stenarna och mäter blodtryck var 15de minut, jobbigt när man vill sova. Jag får prata med christian i telefon, minns knappt vad jag sa. Sov vidare, sköterskorna försökte få liv i mig, lite att dricka osv. Sen sover jag, dom vill få i mig fika, jag somnar med mackan halvvägs mot munnen. Hon är lite tagen säger dom till min syster som kommer förbi. Som förövrigt höll på att gå förbi min säng för att hon inte kände igen mig. Sen får jag hjälp att gå på toa, fattade inte hur det skulle gå till men det gick. Sista grejen på check-listan var att byta kläder, HERREGUD! Men jag kom väl hem och möttes av familj och vänner <3
Resten tar vi en annan dag!
Direkt in och träffa doktorn. Han bläddra i sina papper och muttra för sig själv. Hmm förmodligen inflammation i gallblåsa OCH bukspottkörtelinflammation.. hmm muttra han vidare. Det kan bli komplicerat. Sen kliver hans något försenade kollega in. Han utbyter några latinska ord med henne och säger att det kan bli komplicerat och förberedelse för öppen operation. Jag sväljer hårt. Kort därefter kliver jag ut ur rummet. Möter Christians oroande blick när han reser sig från stolen. Jag får inte vara kvar här Bea, jag måste gå på en gång säger dom. Tårarna rann kramarna och pussarna alldeles för få. Sjuksköterskan klappa mig på axeln, det kommer gå bra. Jag berättar att dom bara drog ur sig att det KAN bli öppen operation, hon vidhåller att det var osmart. En kram och en puss till hinner vi med innan jag ska gå och klä på mig operationskläder, känner mig ensammast i världen. Sen kommer narkos sjuksköterskan och berättar hur allt går till. Hur jag ligger, nålar, vad dom sprutar in, små klisterlappar över hela brösten för att kontrollera att jag mår bra, klämma på fingret, syrgasmask innan. Tårarna rinner igen, Det känns inte bra. Jag torkar och torkar medan jag hör hennes lugnande ord om att det man tänker på precis innan följer med en i drömmarna. Det går snabbt och jag ligger på operationsbordet. Pratar med dom, dom berättar allt dom gör. Sen får jag andas syrgas, det är tungt. Mår lite smått illa efter första dosen i kanylen. Dom säger att jag bara är nervös. Jag tänker skitsamma och trycker masken allt hårdare över munnen. Nu tar vi första dosen sömnmedel säger dom. Jag tittar på klockan som sitter på väggen, tänker på Christian som jag sist kommer ihåg honom, klipper med ögonen. Hör deras röster men förstår inte vad som säger. Du kommer sova så gott är det sista jag minns. Efter det hör jag som sagt deras röster men sen är bara allting svart. Kl 11.50 vaknar jag upp på ett ställe jag inte har någon aning om hur jag kom dit. Allt känns bra, jag har mycket sömn kvar i mig, sover vidare. Sen kommer dom och säger att allt går bra. Berättar om snitt, visar stenarna och mäter blodtryck var 15de minut, jobbigt när man vill sova. Jag får prata med christian i telefon, minns knappt vad jag sa. Sov vidare, sköterskorna försökte få liv i mig, lite att dricka osv. Sen sover jag, dom vill få i mig fika, jag somnar med mackan halvvägs mot munnen. Hon är lite tagen säger dom till min syster som kommer förbi. Som förövrigt höll på att gå förbi min säng för att hon inte kände igen mig. Sen får jag hjälp att gå på toa, fattade inte hur det skulle gå till men det gick. Sista grejen på check-listan var att byta kläder, HERREGUD! Men jag kom väl hem och möttes av familj och vänner <3
Resten tar vi en annan dag!
tisdag 12 januari 2010
Uppladdning
Idag är sista dagen på mina oplanerade vilodagar, hihi. Vart en liten time out på fyra dagar lör-tis innan slutköret på pedagogiken och nystarten med GIH. Idag tog jag mig vääärldens sovmorgon när jag ryktes upp ur min sömn av ett sms från Christian i stil med - Hej sötis-Bea, det är dags att gå upp nu! Så det var bara upp och hoppa även om jag fortsatte slöa med en stor tallrik fil framför Sjunde himlen, haha! Efter lite drygt en timme bar det i väg till gymmet för löpning och solning. Kände att jag behövde vila från styrketräningen då jag redan kört det rejält två dar i rad. I morrn kör vi nog styrka igen, måste hinnas med då jag går till pensionärsstadiet och får promenera efter operationen. Surt när man kommit igång igen, wasted! Klämde 5x40kg på bänken igår igen, det var kul! Efter mitt gym&solpass så mötte jag upp Christian för några pussar innan hans lunch var slut. Sen bar det hem för dusch, slutfinish på min kompleteringsuppgift, kakbak till sista seminariet med knytkalas och sen plocka och greja lite här hemma. I morrn bär det ju hem till Västerås igen för en lååång lååång tiiid! Kommer förmodligen hem efter idrottsgalan på tisdag som jag hoppas hoppppas att jag kan gå på :) Annars dööör jag! Beställde faktiskt tandblekning idag och ska försöka hinna med att sola i morrn igen, hihi! Måste ju va så fin som möjligt även om jag är sleeten som en räv efter operationen. Näh.. nu ska jag mysa till det lite mer här hemma innan Christian har stängt Ica och kommer hem. Ska grädda varsin baugette och värma på lite oboy! Tisdagsmyyys!
söndag 10 januari 2010
2010 - nystart som alltid
Oj vad man får skämmas nu, 30 december senast, aj aj. Hoppas inte mina trogna läsare tröttnat på min dåliga uppdatering. När tillochmed sambon frågar varför jag inte skrivit i min blogg på länge så får man ta sig en rejäl funderare, hehe!
Det var så himlas mycket fart & fläng kring jul &nyår +- en vecka. Det vart många tågresor hem för att jobba, fira, träffa läkare osv. Men nu är allt det över och skolan är i gång igen. eller? Näh.. på onsdag då bär det hem igen, och på torsdag morgon kl 07.30 ska jag och christian infinna oss på lassarettet för operation. Om jag ska vara ärlig känns det inte ett dugg kul även om min omgivning verkar överlyckliga att jag fått operation. Men visst, såhär kan jag inte ha det så det är bara hoppas att jag har turen på min sida och får titt-hål SAMT inga konstigheter i magen efter det här. Tyvärr kan jag likväl vakna upp med ett större snitt, och problem med magen til I die. Så jag hoppas alla där hemma håller sina tummar för mig.
Annars då? Jag har snart avklarat min första termin på högskolan omfattande 30 högskolepoäng. Dock blir det lite strul med sista hemtentan som är på operationsdagen.. 28 h har vi på oss att skriva. Så det känns rätt kört tyvärr, eller det ÄR kört. Men jag måste ju prioritera mig själv i första hand även om det känns surt att hamna efter med skolan.
Har sett nya schemat för GIH som börjar 18 jan. Räknar med att jag hamnar efter 1 vecka på det schemat, glunK! Men det måste dom faktiskt hjälpa mig med. Det känns lite läskigt att börja där nu även om jag längtat hela hösten. Mycket nytt, mycke nya böcker attt få tag på osv. Men klara jg det första gången så gör jag nog det nu med :) Segt att börja pendla igen bara efter att ha åkt med Anki typ varje gång vi haft lektion senaste 1,5 månaden, NICE!
Christian och jag är nytränade och nyduschade. Vi ska lämna tillbaks filmen vi såg igår samt köpa lite godis till kvällens " en annan del av köping" SOM JAG LÄNGTAT!
Som ni hör är livet ganska bra även om jag har en del oroligheter framför mig . Men... what dosen´t kill you can only make you stronger!
Det var så himlas mycket fart & fläng kring jul &nyår +- en vecka. Det vart många tågresor hem för att jobba, fira, träffa läkare osv. Men nu är allt det över och skolan är i gång igen. eller? Näh.. på onsdag då bär det hem igen, och på torsdag morgon kl 07.30 ska jag och christian infinna oss på lassarettet för operation. Om jag ska vara ärlig känns det inte ett dugg kul även om min omgivning verkar överlyckliga att jag fått operation. Men visst, såhär kan jag inte ha det så det är bara hoppas att jag har turen på min sida och får titt-hål SAMT inga konstigheter i magen efter det här. Tyvärr kan jag likväl vakna upp med ett större snitt, och problem med magen til I die. Så jag hoppas alla där hemma håller sina tummar för mig.
Annars då? Jag har snart avklarat min första termin på högskolan omfattande 30 högskolepoäng. Dock blir det lite strul med sista hemtentan som är på operationsdagen.. 28 h har vi på oss att skriva. Så det känns rätt kört tyvärr, eller det ÄR kört. Men jag måste ju prioritera mig själv i första hand även om det känns surt att hamna efter med skolan.
Har sett nya schemat för GIH som börjar 18 jan. Räknar med att jag hamnar efter 1 vecka på det schemat, glunK! Men det måste dom faktiskt hjälpa mig med. Det känns lite läskigt att börja där nu även om jag längtat hela hösten. Mycket nytt, mycke nya böcker attt få tag på osv. Men klara jg det första gången så gör jag nog det nu med :) Segt att börja pendla igen bara efter att ha åkt med Anki typ varje gång vi haft lektion senaste 1,5 månaden, NICE!
Christian och jag är nytränade och nyduschade. Vi ska lämna tillbaks filmen vi såg igår samt köpa lite godis till kvällens " en annan del av köping" SOM JAG LÄNGTAT!
Som ni hör är livet ganska bra även om jag har en del oroligheter framför mig . Men... what dosen´t kill you can only make you stronger!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
