onsdag 16 juli 2008
Vi sitter i samma båt
Började dagen med att vända upp och ner på cykeln för att fixa kedjan så att jag kunde cykla hem till Kicki. Där blev det stek i solen, så fort den tillät det förstås, sen så blev det en hel del volleyboll också :) När solen gick i moln så gick vi in en sväng och börja buda på en resa på internet. Till thailand! Och vi hade ledande bud tills det va 3 minuter kvar, wooops brorsan berätta sen att det fakiskt är den "sämre" tiden där med regnperiod och så nu.. haha det hade vi inte en enda tanke på. Fan vad jag längtar tills vi drar kicki :) Vid fyra bar det hemåt igen för att svischa om till nått bättre än bikini och fotbollsshorts :P Sen ner på stan och träffa min Älskade Jenny som äntligen är tillbaka i Västerås. Vi gick till cornetto (skräll) och åt "gör-din-egen-sallad". Sen gick vi på stan och en glass slank ner när vi satte oss på en bänk och snacka ytterligare lite skit. Sen var det adjö till Jenny och en snabb sväng till affärn för att fixa lite fikabröd, sanna & hanna var på ingång till min lägenhet. Vi satt här och prata i mun på varann i över 2 timmar innan mörkret kom krypandes och deras hemresa på cykeln låg på schemat. Tänk vad mycket jobb man redan börjar snacka med vännerna, bara 1 månad efter studenten...herregud! Hanna berätta allt om sin underbara eurotrip och jag klev ännu ett steg närmare ett plan som går härifrån när höstens mörker landar i Sverige. Det är nog vännerna som har samma beslut att ta, samma syn och samma funderingar som hjälper en bäst i dessa tider. Vi bollar idéer och det låter ibland som alla har en och samma mamma som tycker och tänker mycket. Hanna & Sanna pluggar i allafall till hösten. Men jag har bestämt mig - jag väntar 6-12 månader. Jag ska jobba och se mig i världen omkring. Men jag lovar - det blir en turné runt Sveriges alla kårenstationer under hösten :P
Vänner är guld<3
tisdag 15 juli 2008
Släpp taget
söndag 13 juli 2008
Botten upp - botten ner
Lördagen spenderades med Mamma i Uppsala. Vi gick på stan, småhandla, käka lunch och begav oss senare till hennes bästa vän som bor utanför Uppsala. Hon bor så underbart ljuvligt, ja LJUVLIGT! och 5 små valpar hade hennes ursöta hund pluppat ut. Rätt underbart att bara sitta och mysa med en valp i knät medan dom snacka jobb och annat sånt. När vi kom hem till Västerås var grillen i full gång. Så det blev en hemmakväll i GH men jag åkte hem sent på kvällen. Idag har det vart tvätt, sen iväg med pappa och kolla på bil, hem till GH, mormor och brorsan kom på besök. Sen träffa jag sofie och martina över en fika på Cornetto, übermysigt.
Jag vet inte men det känns som botten upp med fest- botten ner med tankar. Nu är det ner. Är ledig nu en vecka. Nu känner jag hur jag tänker massor massor utan att jag själv vet om det. Framtiden bara snurrar, jag får ont i magen när jag väl börjar tänka. Skulle behöva råda ut allting, men när jag öppnar munnen och vill berätta så finns det inget där. Det är väl därför jag tänker - jag har inget att säga än. Det händer så mycket i livet, man hinner inte smälta allt. Kanske är det därför jag sover och sover.. det kanske inte bara är för att jag jobbar? Hjärnan går på högvarv. Det är så häftigt vad folk gör-upplever-upptäcker och skaffar. Men jag ska bara utbilda mig genast?! Jag behöver din röst, den ska vara på min plan, inte din.
fredag 11 juli 2008
Lov byts mot semester

onsdag 9 juli 2008
Sweden-talk
Kikade en as läskig film med Alex efter jobbet - från andra sidan hette den, se den! Gosh man fick lite hjärtklappning där ett tag. Jaha jobb i morrn igen. Usch känns som man sunkat ner sig - jobbar ochsover, det enda man gör i stort sätt. Snart ledig en vecka. Då ska jag försöka ta hand om mig själv lite grann, hänga med mamma och pappa, kanske göra nå kul, träffa sis en låååååååång lång stund :) Man har liksom inte tid med långa stunder under en jobbvecka. Så drar vi till med fest till helgen tror jag nog, däääh nice :D
Klockan är halv ett, måste sova nu. Ska försöka blogga nån mer gång sen när jag har tid.
Ni gör min vardag värd att minnas och kämpa för.
lördag 5 juli 2008
Här och där på samma gång
Tankarna snurrar rätt rejält vill jag lova. Det är så många som ska tycka och tänka om allt, lättpåverkad som man är.
Time to sleep, jobb i morrn även om jag då börjar sent. Men har vart trött heeela dan så tippar på att en 12-timmars behövs.
fredag 4 juli 2008
ny dag - nya möjlighter
Igår grävde jag en djup grop med funderingar på vad livet va, idag fick jag svar. Och det svaret gjorde mig lycklig. Det är sånna här dagar, såna där okomplicerade då man bara myser i underbara solen med någon man tycker om. Tack så mycket för idag Kick <3
Nu sitter jag smällröd (hoppas det lägger sig snart) och borde göra mig iordning. Ska grilla med Nathalie, Henrik och Niklas och sen ska vi såklart kolla på bilarna och vårt nytillskott - nämligen 100.000 människor över denna helg.
Ciao sommarfirare!
torsdag 3 juli 2008
Lika högt svär man
Mamma fyller iallafall år idag och det är full rulle med kalas hela dagen. Har smitit undan en stund nu, det är för jäääävla varmt :S Fast tur det när man är ledig :) Och i morrn är jag också ledig, awiiiie! Hoppas på bad med en vän eller två om vädret tillåter :)
Nehe.. man kanske ska ner och kika om nå fler gäster har kommit.
Ciao summer folks!
onsdag 2 juli 2008
Welcome to the real world
Jag jobbar och står i 24/7 känns det som men antagligen är det inte så illa. Nej det är det inte, men mycket jobbar jag och idag faktiskt åttonde dagen i dag. Så nu väntar 2 dagars ledighet och mamma fyller år i morrn.
Har inte hunnit landa nånting sen studenten. Full fart på allvar 24/7 sista månaden i skolan, sen 3 dar ledigt och därefter jobb nästan varje dag. "Welcome to the real world" får man höra. Känns inge roligt. Jag har inte riktigt mig själv där till 110% känner jag. Jag tror inte det blir såhär rörigt och så sen. Det lägger sig med tiden. Jag längtar till mitten på augusti, då väntar läger och semester. Jag ska göra så jäääävla mycket roliga saker - det lovar jag så mycket som ja jobbar nu så lönar det sig sen. Augusti here I come!
söndag 15 juni 2008
Borta bra men hemma bäst
Alla har vi länge drömt om att flytta hemifrån och få ett eget självständigt liv. Men det är inte bara kul med sånt - det var inte lika lätt att bara lämna hemma, det som alltid varit hemma och bara klara sig själv och stå på egna ben. Jag måste medge att det är underbart att göra precis som man vill, vända på vardagen precis som man vill och ha det precis som man själv vill ha det runtomkring sig. Men man saknar familjen och allt det som så det alltid brukar vara. Nu är jag hemma hos mamma & pappa iallafall - dvs hemma. Har fått lite riktig mat och lite kläder tvättade. Här skiner alltid solen och det är så lugnt och skönt. Jag uppskatta detta ställe mycket mycket på sommaren - men nu, faktiskt ÄNNU mer! Jag jobbar så mycket i sommar, men det är bara bita ihop och faktiskt tänka på vilka siffror som lägger sig på kontot sen. Då kan man göra mycket roliga saker. Nu får jag vara glad för det lilla - som att inte jobba när sverige spelar, faktiskt hinna med att träffa nån efter jobbet osv. Det är inte helt lätt att få ork till allt när man jobbar. Jag vill helst bara lägga mig och sova efteråt. I morrn ska jag anta nästa utmaning. Sitta i kassan i butiken och lära mig Miljarders PLU-nummer, vi får se hur det går.Jag saknar studenttiden nått otroligt - hur många tårar är världens bästa dag värd?
fredag 6 juni 2008
Berg- och dalbana

Jag har vart med om världens bästa dag - studentdagen. Jag kommer aldrig NÅGONSIN att glömma den Dagen. Styling vid 5 -champangefrukost 7 - avslutning i skolan 09.30 - utspring 11.30 - studentparad 12.00 - flakåkning 12.30 - sjuksköterskeexamen 15.00 - studentfirande med släkt och vänner hemma 16.15 - förfest i vasa 19.30 - Å 20.00 - Blue moon bar 22.00 - vasaparken 01.30 - sova cid 3-3.30.
Mycket blandade känslor. Glädje och sorg. Jag vill att det föralltid ska vara NVSP3B, Jag älskar er så enormt. Firandet hemma med släkt och vänner va mycket uppskattat och tårarna kunde inte hållas inne när syrran påbörjade första meningen i sitt tal om och till mig. Du betyder verkligen allt och lite till. SMSet från en av mina närmsta vänner i klassen som jag fick i morse fick mig att gråta som om jag mist min närmsta. Det är så stort allt nu. Det ska ju vara VI, dag ut och dag in.
Det känns så sjukt just nu. Nu är jag klar och jag är den jag är. De som tycker om mig tycker om mig och dem som inte gör det, synd för dem. Det är liksom slut på den där växlingen mellan att vara stört cool och hänga med grabbarna en klass högre - va med i djurklubben nästa dag eller vad det nu kunde vara i skolans första år.
Jag kommer ihåg när syrran börja slå fasta på vem hon var, vad hon tyckte, hur hon stog i olika sammanhang osv. Det var häftigt men jag kunde inte riktigt förstå det då. Nu står jag där själv. Men inget illa med det. Jag är stolt för den jag är och för vad jag gjort. Inget ment att gråta över spilld mjölk. Nu ska jag leva vidare med ett uppgraderad vuxenliv. Det ska bli spännande :)
NvSp3b, ni är kärlek för mig <3>
söndag 1 juni 2008
Kära studenter
2 år och 10 månader har gått sedan de allra flesta här inne samlades för första gången i ljushallen. Vi satt ängsliga men ändå med stora förväntningsfulla ögon och väntade på att vår nya klass skulle bli uppropad och tilldelad ett klassrum.
Nu står vi alla samlade igen för den allra sista gången innan den stora dagen är här och med det avslutar vi med en fin gest då vi tillsammans sätter på oss våra studentmössor som vi länge kämpat för att få.
Jag minns en dag i december då vi tillsammans satte start på 2008 års studentfirande. Det var student julbalen på stadshotellet då även de första klassramsorna kom igång.
Sen kom julen och kort där efter börja vi vår sista termin på Rudbeck. Även om vintern var mörk och slutet kändes långt bort så står i här idag, närmare mållinjen än någon gång tidigare.
År av väntan har blivit månader, som blivit dagar, som snart blir timmar och avslutas i minuter och sekunder innan portarna öppnas och vi möts av glädje och jubel.
Den sista tiden, studenttiden går inte att jämföra med någonting annat och vi har nog alla fått oss en ”andra familj” här.
Vi minns nog alla hundradagarsfesten, eller i alla fall att just den dagen då nedräkningen började på allvar, dagen då alla kalendrar hängdes upp på räckena i ljushallen, dagen då varje klass utklädnad blev officiell, dagen då det sista provet var skrivet och dagarna då Elbafesten, calypsofesten m.fl. ägde rum.
Visst har det hittills varit oslagbart och ändå har vi den viktigaste och bästa dagen kvar!
Den dagen då Sverige hissar flaggorna för OSS, då Magnus Uggla skriver en sång om OSS, då hela Sverige gläds och firar med OSS och då den berömda ramsan ”och så finns det dem som har…” inte längre handlar om oss, utan sjungs av OSS.
Men vi kommer också ihåg alla kvällar vi suttit och gråtit, slitit för att få in all den kunskap vi behövt till ett prov dagen efter, alla nätter vi suttit uppe för att skriva klart ett arbete som ska in senast 23.59 och alla redovisningar vi fått svälja vår rädsla för att tala inför en större grupp. Men visst har vi lärt oss mycket utav detta.
Vi lever med någon slags dubbelmoral just nu, vi står som i ett gränsland. Vi är nog alla sugna på att se vad världen har att erbjuda oss men visst kommer vi att sakna alla dagar då vi kunde vara här tillsammans med våra vänner.
Rudbeck, alla elever och alla fina traditioner har gjort detta till en minnesvärd tid men vi är nog alla beredda att bläddra sida och möta ett nytt kapitel i våra liv.
Jag tror jag talar för de allra flesta när jag nu tackar alla här på Rudbeck som gjort denna tid oförglömlig och vi har alla en egen klass att hylla lite extra - ett speciellt tack till NVSP3B som gjort dessa år till dem bästa i mitt liv. TACK!
