Vita lögner

Liksom dom allra flesta så fylls mitt tonårsliv av många lögner. Vita som svarta. Undra varför det ska behöva vara så och om det faktiskt bara gör det hela lite roligare? Jag gjorde det ju bara för mammas skull, inte för min egen. Det var ju hon som var orolig att något skulle hända, inte jag. Jag hoppades snarare på tvärtom ;)
Det är så sjukt roligt att tänka tillbaka på den tiden. Man ljög om små skit grejer men tyckte då att det var stenhäftigt. Om man räknar alla filmkvällar jag borde ha varit på så har jag nog sett all världens filmer. Lite roligt om man tänker efter. Om 18 dagar ska jag lämna tonåren bakom mig. Jag vet inte om jag är redo eller ens törs. Jag undrar när jag blir så gammal att alla de lögner jag dragit plötsligt blir roliga och nästan lite söta. Jag antar att det är förtidigt på min 20-årsdag även om jag då ska ha lämnat allt bakom mig?!
Jag kommer ihåg när jag och Jenny skulle till Köping för att "kolla på en WE-tröja åt henne på Skinngubben" Det var ju bara en lögn rätt igenom men visst var vi i Köping. När jag kom hem undra mamma & pappa om hon hittade på tröjan. Vad säger jag om inte " Nää den va slut" IDIOOOT! Plötsligt trodde dom inte en sekund på den där historien om en tröja.
Eller när vi satt vid matbordet hela familjen en kväll. Plötsligt får jag konstiga blickar av syrran och hon småler. Trög som jag är börjar jag gapa och gorma o bah; vafaaaan glor du på? va äre ? blabla.. Sen koncentrerar jag mig på min tallrik med mat och finner ett hjärta av tusch i hela handflatan med ett namn i. Snacka om att jag skämdes.
Bara för att nämna två händelser med några års mellanrum. 13-19, man har hunnit med en del. Det värsta lämnar vi osagt här i bloggen då jag har på känn att mamma hittar in här förr eller senare. Undra vad hon tänker om mina vita lögner? Slår vad om att hon gjort precis samma sak, bara det att hon glömmer bort det och tror att hon var den perfekta tonåringen. Men jag har faktiskt tagit hyffsat ansvar för mig själv och inte ställt till med nå större bekymmer. Det tycker jag är bra gjort, haha! :) ( Man får beröma sig själv ibland :) )
Nu ska jag hem till Jenny, länge sen man sågs. Gosh! Kanske snacka gamla minnen INNAN lördag då jag och Christian ska dit på middag. Hon vet alldeles för mycket den där jenny. Får nog kasta en sten i huvudet på henne så minnet försvinner ;) skämtåsido!